Tidigare har jag inspirerats av Mia Farrows pojkfrisyr, men just nu är jag mer inne på hennes snygga, rödlätta 60-talspage. Hon ser snäll och lite nördig ut. Som en skolflicka som läser mycket böcker. Men det finns också något lockande i det där sköra, fragila. Som om det under ytan lurar något annat. En gnutta galenskap kanske.
Nämnde jag förresten att jag klippt lugg och impulsköpt rödblond hårtoning?
