Stil: Deneuve

En av mina all time-stilikoner är Cahterine Deneuve. Jag gillar att hon har en tidlös stil som känns vuxen utan att vara tråkig. Sexig, men inte vulgär. Sval, men aldrig blodfattig. Hon ser ut som någon som har varit med om mycket, men utan att ha förlorat sin nyfikenhet. Och så röker hon snyggt förstås.

Brighton, mon amour

Promenerade förbi Nytorget idag, drack te på Louie Louie och bläddrade lite bland kläderna på Tjallamalla. Hittade ingenting. Fick för mig att min rumpa stod ut mer än vanligt. Människorna som passerade mig, bländande unga och välklädda, fick mig att längta efter min vinterkappa. Skulle velat krypa in i den och dra upp huvan.

Fast egentligen inte. Egentligen vill jag hålla kvar sommaren som bara försvann. Jag vill åka till landet, bada i sjöar, grilla marshmallows och göra allt det där som man ska göra på sommaren. Istället satt jag inomhus och jobbade hela tiden, förutom två veckor. En av dem åkte vi till södra England. Blev akut nyförälskad i Brighton och började titta på lägenheter där så fort vi kom hem. Önskar att det var enkelt att bara sticka dit. Inte behöva se sig om efter bostad, jobb och allt det där andra. Jag kan visserligen jobba i princip var som helst, men vill ju inte åka utan darlingen. Men åh vad jag längtar dit! Längtar till sjabbigheten och den bedagade badortskänslan, längtar efter pommes frites dränkta i vinäger, blaskigt te och promenader längs stranden.

Jag gillar verkligen Stockholm, men vissa dagar, som den här, känns det för fint och tillrättalagt. Och blygt - eller om det är oartigt. Ingen säger sorry när de går in i en och man blir aldrig bjuden på öl av glada farbröder på krogen.

Ding dong the witch is alive

I mellanstadiet när man fick föreläsa om vad man ville för klassen (de andra valde typ hästar eller pingis) valde jag och en kompis att klä ut oss till häxor och föreläsa om häxbränningarna. I helgen slukade jag Mats Strandbergs och Sara Bergmark Elfgrens rafflande ungdomsroman Cirkeln och kom ihåg precis hur spännande häxor och svart magi faktiskt är.

Här kommer några andra av mina favorithäxor:

"Den onda cirkeln" (1996)
Amerikansk film om fyra coola tonårshäxor i minikjolar. Misstänker att Cirkeln-författarna inspirerats av denna kultiga rulle. Ett plus för de snygga 90-talskläderna (bilden längst ner).

"Häxorna i Eastwick" (1987)
Åttiotalsklassiker med Cher, Susan Sarandon och Michelle Pfeiffer som snygga häxor med voluminösa hårmanar som alla är kåta på Jack Nicholson (bilden i mitten).

"Suspiria" (1977)
Dario Argentos kanske bästa film utspelas på en balettskola i Tyskland och innehåller förutom svart magi även massor av teaterblod och fantastisk musik av italienska progrockbandet Goblin. Är sjukt läskig så håll någon i handen om du ska den (bilden högst upp).

"Häxor, läxor och dödliga lektioner" (1988)
Svart komedi med 90-talets mesta it-girls Winona Ryder och Shannen Doherty i tidiga huvudroller. En orgie i elaka tonårstjejer och bredaxlade kavajer.

Ubravka Ugresic, "Baba Jaga la ett ägg" (2009)
Sorglig, rolig, ömsint och arg roman om häxan som myt och om demoniseringen av gamla kvinnor. Min gamla recension av den går att läsa här.

Malcolm Bird, "Häxkonster för praktiskt bruk" (1985)
När jag var liten var jag livrädd för den här boken. Jag brukade gå till biblioteket och bläddra i den och efteråt var jag tvungen att tvätta händerna noga för att inte få häxbaciller på mig. Men trots rädslan kunde jag inte sluta läsa den. Innehåller förutom massor av roliga bilder även recept på Pytonpaj - en brittiskt stabbig champinjonpaj som är omöjlig att misslyckas med.

Roald Dahl, "Häxorna" (1983)
En annan bok som jag var livrädd för när jag var liten... och det med rätta. Roald Dahls häxor är fortfarande allra läskigast.

Så här ser min bok ut!

Min roman "Söta pojkar är bara på låtsas" släpps inte förrän i september men redan nu kan ni höra bokens soundtrack. Har satt ihop en finfin Spotifylista, som ni kan lyssna på här.

Eftersom romanen utspelar sig 1997-1998 består soundtracket av en hel del 90-talslåtar (och en och annan äldre låt som jag lyssnade på då) som förtjänar att återupptäckas.

No more meat

Precis som många andra har jag slutat äta kött efter att ha läst Jonathan Safran Foers fenomenala "Äta kött". Min recension av boken kan ni läsa här.

Som jag skrev i recensionen så var jag vegetarian under mina tonår. Jag blockerade McDonalds, delade ut recept på stan på vegetarisk julskinka och lyssnade på Refused. Men när jag flyttade hemifrån kändes det enklare att börja äta kött igen. Delvis var det en form av protest. På vänsterradikala Smålands nation i Lund där jag hängde (och bodde i perioder) hade de flesta svartfärgat hår och var veganer. Jag retade mig på konformiteten och störde mig på alla sneda blickar jag fick på grund av mitt blonda hår och lite brudiga stil. I Halmstad hade jag varit annorlunda genom att vara vegetarian och gå på "flummigt" teatergymnasium men på Smålands var det tvärtom - här stack jag ut genom att vara brudig och svennig. Att jag hade järnbrist efter att ha ätit för dålig kost och dessutom tyckte att kött var gott gjorde beslutet att börja äta kött igen enklare. Så jag blundade för sådant som jag innerst inne visste: att djur torteras och far illa i köttindustrin.

Och detta trots att jag älskar djur och är en sådan person som inte ens klarar av att läsa om hur någon är dum mot en hund. Det finns inget djur jag tycker illa om och jag blir illa berörd när folk säger att råttor eller duvor är äckliga. Så att jag skulle äta djur är egentligen helt absurt.

Efter att nu inte ha gjort det i några veckor tänker jag så här:

Tusan vad mycket lättare det är att vara vegetarian nu är för tio år sedan! Delvis för att jag är bättre på att laga mat, men framförallt för att utbudet på vegmat är så himla mycket bättre.

Kanske att jag kommer äta sill och ekologisk skinka på julafton - men påsk utan sill funkade bra så kanske inte ändå. Hur som helst är det bättre att göra ett undantag än att äta kött jämt.

Sen undrar jag några grejer: någon som vet hur man äter sig mätt på vegetarisk kost utan massor av kolhydrater?

Och är det någon som vet om ostron är ok att äta? De ska ju vara bra för miljön eftersom de renar haven och vad jag förstått är de nästan som grönsaker. Eller är det bara ett önsketänkande?

Några boktips

Det var ett tag sedan jag tipsade om läsning så här kommer några tips på böcker:

Eleanor Catton, "Repetitionen", W&W
Lite pretto men mycket välskriven roman om att växa upp. En tonårstjej har ett förhållande med sin lärare på en flickskola och moralpanik utbryter. Men berättelsen handlar inte om tonårstjejen och läraren utan om personer på skolan i deras närhet - och hur de påverkas av det som hänt. På teaterhögskolan bredvid sätter eleverna upp en föreställning inspirerad av händelsen. Vissa symboler känns lite slitna, men Elenor Catton handskas med dem intelligent.

Sanne Näsling, "Kapitulera omedelbart eller dö", Rabén & Sjögren
Om det symbiosartade vänskaps/kärleksförhållandet mellan två femtonåriga tjejer som drömmer om att flytta till London. Tillsammans skapar de egna världar och uppfinner ett eget språk fullt av nagellacksfärger, fjärilar, dödsrosor och låttitlar. Det är väldigt roligt och ibland lite sorgligt. Ibland får man en överdos av det lite övergulliga koketta språket. Men mest av allt blir man glad.

Kristofer Ahlström, "Bara någon att straffa", Forum
Har inte hunnit läsa klart Kristofers roman men än så länge verkar det mycket lovande. Den handlar om en ung man som återvänder till Gotland för sin mammas begravning. Jag gillar hans träffande beskrivning av känslor och det välbalanserade vackra språket.

Moi-Moa flyttar

Bonjour! Inom kort kommer jag att byta plats till Djungeltrumman. Men jag kommer att fortsätta skriva precis som tidigare - ny adress, precis samma blogg. Hoppas att ni vill följa med mig dit.

Ni hittar mig numera här.

xxxxxx